lördag 9 januari 2016

Var är alla?




   När de män som hör till haplogruppen R-Z220 i enlighet med Y-DNA-testresultaten ordnas enligt den ordning, vilken deras genetiska avstånd är från släkten Hjelt, får vi ett pelardiagram enligt ovanstående bild. Om haplogruppen R-Z220 har jag skrivit tidigare i min artikel ”Var våra förfäder iberer” och om genetiska avståndet GD (Genetic Distance) i min föregående artikel.

   I pelardiagrammets vänstra sida finns de tre representanter från släkten Hjelt med värdena 0 och 2. Efter det kommer våra genetiska ”närsläktingarna” Leslie (GD=2) samt Hannu och Delmer (GD=4). De släkter, som dessa sex män representerar har levat i Finland och Sverige. Från Norden hittas det inte sedan mera, vilket verkar vara rätt speciellt, då män som gått igenom testerna är över en halv miljon till antalet. Från pelardiagrammet kan klart noteras att det är ett långt intervall före nästa genetisk nära varande män efter 11 GD. Geografiskt hittas dessa först i Holland och Tyskland samt sedan slutgruppen från Frankrike, Brittiska öarna och Spanien.

  Den elva GD stora öppningen som ses i pelardiagrammet förorsakar frågor. En storlek på en enhet av genetiskt avstånd betyder skillnad på en mutation och förekomstfrekvensen för mutationerna är i klass av hundratals år. Hur kan det vara möjligt, att det bland nuvarande befolkningen inte hittas män, vars genetiska avstånd till vår släkt vore av storleken 5 – 14 enheter? Efter att ha stirrat en tid på pelardiagrammets tomma avstånd kom det i mitt minne s.k. Fermis paradox. År 1950 diskuterade en grupp vetenskapsmän vid lunchbordet om utomjordiskt intelligenta liv. De var av samma åsikt, att detta måste ha existerat. Diskussionen slutade i och med Enrico Fermis kända fråga: ”Var finns då alla?”, och som kvarstod som levande s.k. Fermis paradox. Stephen Webb skrev senare en bok, var han ger inte mindre än 50 svar på Fermis paradox. Själv har jag hittat fyra svar på denna artikels fråga: ”Var finns de män som saknas i pelardiagrammet?”


1) Deras manliga släktlinje har slocknat

   Haplogruppen R-Z220 har fötts ca 1800 före vår tids tideräkning och det är klart, att inte alla manliga släktlinjer med ursprung härifrån bevarats ända till vår tid. Men känns underligt, att manliga linjen skulle ha slocknat så systematiskt och totalt, att deras frånvaro skulle synas som en så klar öppning i pelardiagrammet.

2) Deras ättlingar har inte gjort tester

   I diagrammet är med endast de 218 männen från nuvarande befolkningen, som representerar haplogrupp R-Z220 och som gjort DNA–testerna. De har inte blivit valda via stickprov, utan de har kommit självmant med. Härav följer, att den geografiska fördelningen av de män som genomgått testerna motsvarar dåligt den geografiska fördelningen av de män som tillhör ifrågavarande R-Z220 haplogruppen. För det första är Brittiska öarna klart överrepresenterade. Å andra sidan finns det en klar underrepresentation från områden bakom forna järnridån, till exempel från tidigare Öst-Tysklands område finns det mindre antal som gjort testerna i förhållande till den förväntade befolkningsmängden. Kan inom släkten Hjelt på 5 – 14 GD avstånd levande män finnas på sådana områden, där männens Y-DNA tester görs betydligt färre än på andra ställen? Det känns inte riktigt så, att inte ens denna orsak kunde helt förklara den gapande öppningen i vårt diagram.

3) De finns annanstans

   Då man stirrar på pelardiagrammet kommer ännu i åtanke frågan, hör vi ”sex mäns gäng” alls till samma gäng med de övriga männen i haplogruppen R-Z220? Om det i nuvarande haplogrupperingen finns något konstruktionsfel, så kan det då hittas från någon annan haplogrupp åt oss ”sex mäns gäng” mer genetiskt närmare befintliga män än de övriga i haplogruppen R-Z220 varande männen?

Några skiftningar har jag trott mig se av det, att vår haplogrupp och några tio närbelägna andra haplogrupper kommer att i närframtiden bli arrangerade på ny basis. För det första hänvisar resultaten i en år 2014 färdigställd forskning, att just ifrågavarande mansgruppernas klassificering i haplogrupper måste göras på ett lite avvikande sätt från de andra. Orsak till detta antas bero på den starka befolkningsökningen 6000-7000 år sedan i dessa mäns dåvarande befolkningsställe. Bland de män som gjort testerna skulle denna nyklassificering röra kanske några tusen män, då tester har gjorts totalt av över en halv miljon män.

   Dessutom har sedan slutet av senaste år och början av detta år (2015) R-DF27-projektets administratörer varit aktivt i kontakt med projektets medlemmar och föreslagit att göra vissa fortsättningstester. Ifrågavarande projekt är det mest relevanta och användbara för att klargöra Hjelt-släktens ursprung, medlemmar i projektet är lite över ettusen män. För mig och några andra skedde något så sällsynt, att våra fortsättningstester gjordes med donationspengar som projektet fått. Jag tolkar detta så, att vi hör till en grupp, vars klassificering kontrolleras från en högre administrativ grupp.

   Jag har även själv försökt söka män som är genetiskt nära oss från andra ställen än vår haplogrupp R-Z220. Dock saknar jag verktyg för sådan sökning från FamilyTreeDNA’s databas på en halv miljon män. Några skickar dock sina testresultat även till andra tjänsteföretag för vidare analys. En sådan är Y-Search, som har bildat en databas på ca. 14.000 män. Bland dessa har jag hittat två sådana män, vars genetiska avstånd är beläget i vårt diagrams öppningsställe: en tysk GD=6 och en holländsk GD=13. När sedan haplogrupperingen någongång nyremonteras, tror jag att motsvarande fall kommer i dagen i större mängder. Jag är färdig att göra en liten vadslagning om detta, att de nya fallen kommer att placera sig geografiskt kring samma områden som dessa nämnda två fall.

   Enligt min mening är denna punkts svar till vår paradox den som torde tas mest på allvar. Det vill säga att de män som saknas finns på något annat ställe där även vi borde finnas.

4) De har aldrig funnits till

   Slutligen ännu ett sådant svarsalternativ till vår paradox, som på sitt sätt tar bort basen av hela frågan. I ett av diskussionsforumen som används av genetiker och experter (Anthrogenica Forum) har det nämligen ställts frågan, att i samma individ måste det någon gång ha inträffat på en gång en stor mängd mutationer som genetiska släktforskningen granskar. Ett sådant fenomen måste ha varit en konsekvens av en yttre händelse, som dock inte skulle ha förhindrat födelse av deras ättlingar. En genomsnittlig mutationsfrekvens är minst några tiotals år, men nu presenteras en så högst osannolik möjlighet, att i en individ skulle det ha skett många mutationer. Om så har skett, så betyder det, att från en sådan händelse skulle endast en manslinje ha fått sin början, var alla samtidigt födda mutationer skulle vara med. Och omvänt, för varje mutation som varit med skulle det inte ha fötts en egen manslinje, vars nu

levande män skulle synas i de tomma delarna i vårt pelardiagram.

   Men sedan finner vi även de experter, som håller ovannämnda fenomen inte alls möjlig. Förespråkare för någondera synpunkten kan inte göra annat än uttrycka sin åsikt, ingen forskningsdata om saken kan inte heller presenteras. Håll nu sedan reda på detta.

---

Maarten H. D. Larmuseau et al.: Recent Radiation within Y-chromosomal Haplogroup R-M269 Resulted in High Y-STR Haplotype Resemblance. Annals of Human Genetics, March 2014.

Wikipedia: Fermis paradox. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fermis_paradox

Anthrogenica, Genetics & Anthropology Discussion Forum. Diskussioner om haplogruppen R-DF27.
http://www.anthrogenica.com/forumdisplay.php?119-R1b-DF27


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar