Hjeltarna i 1600-talets Göteborg

 

Kungliga Sjö- och Stapelstaden Göteborg

Varför just Göteborg?

   Först: under det stora ofreden tre av svarvarebröderna Hjelt från Åbo levde åtta år (1713–1721) som flyktingar i Stockholm. Där fick de stöd av den förmögne skepparen Roluf Rolufsson Helt, född i Göteborg, som uppenbarligen ordnade en bostad åt flyktingarna alldeles intill sin egen och som uppenbarligen också stödde dem ekonomiskt. Kan de liknande efternamnen tyda på gemensamma rötter i Göteborg?

   För det andra: I den släkttraditionen som säger att familjen Hjelt härstammar från staden Geldern i provinsen Gelderland i Nederländerna nämns att förfäderna kom till Sverige via Tyskland. Vilken ställe skulle vara mer naturlig att anlända till än Göteborg, som i skrifter från 1600-talet beskrivs som en holländsk koloni – ”Nieuwe Amsterdam”. Ovannämnde Roluf Helt har uppenbarligen frisiskt ursprung, men skulle det finnas några ledtrådar i Göteborg om Hjeltt-släktens holländska ursprung?

   Det första omnämnandet av en person vid namn Hielt är från år 1616. Nils Gunnarsson Hielt omnämns som hantverkare och borgare i staden Nya Lödöse, som idag är känt som stadsdelen Gammelstad, cirka 2 km från Göteborgs centrum. När Gustav II Adolf började bygga det nuvarande Göteborg år 1621 flyttade Hielt dit tillsammans med många andra.

Tomtägare

   I kvarteret Larmtrumman i Göteborg, vid hörnet av Korsgatan och Södra Larmgatan, ligger en tomt vars ägare under åren 1637–69 hette Hielt. Mantalböckerna börjar först år 1637, så familjen Hielt kan ha bott där redan tidigare. Först nämns Nils Gunnarsson Hielt och därefter hans son Lars Nilsson Hielt från år 1653 fram till sin död år 1669. Lars make Elin Esbjörnsdotter ärvde huset när hon blev änka och sålde det år 1675. Deras son Nils Larsson Hielt nämns endast en gång, år 1666. Det har säkert funnits andra familjemedlemmar, men om dem finns inga uppgifter.

Detalj av en fransk plan över Göteborg 1693.

     Den enda uppgiften som finns i kyrkböckerna gäller Lars Hielts död den 2 april 1669. Göteborgs kyrkböcker från 1600-talet har endast bevarats från tre år (1669–71).Uppgifterna här bygger på information som forskaren Olga Dahl har sammanställt om tomtägare och personer från 1600- och 1700-talen som förekommer i dokument rörande tomter: olika skattelistor, bouppteckningar, protokoll från magistraten och tingsrätten samt stadens räkenskapsböcker, där släktskap endast framgår sporadiskt. Dessa Hielt var hantverkare och borgare men deras yrke nämnes inte, vilket i sig är märkligt.

   Den äldsta uppgiften om familjen Hielt i Göteborg finns i rådhusrätts protokoll den 25 augusti 1636. Egentligen handlade det om Nils Gunnarson Hielts hustru, vars namn inte nämns: ”Nils Hiälts fraw ist heut dato vor Gericht erschienen …” (Niels Hielts hustru har i dag inställt sig inför rätten …). Nils hustru bad rådet att sälja henne kläderna som en kvinna med namnet Agnes hade på sig, då hon hade utsatts för skampålen och avled. Därmed ville hustrun ersätta kostnaderna för Agnes barn som hon tagit i sin vård. Enligt Olga Dahl är detta det äldsta tyskspråkiga protokollet i Göteborgs rådhusrätt (se här ).

   Olga Dahl har också transkriberat ett stort antal utdrag ur dokumenttexter som finns både på svenska och tyska. Om personernas namn, dokumentens innehåll och språket i texterna kan man grovt sluta sig till att tomtägarna på början av 1600-talet var mestadels holländare och tyskar.  Göteborgs förvaltning leddes av tre borgmästare, en svensk, en holländare och en tysk, samt 12 rådsmän, varav fyra skulle vara svenskar, tre holländare, tre tyskar och två skottar. Kan man utifrån språket i protokollet om Nils Hielts hustru dra några slutsatser om hustruns eller Nils modersmål eller ursprung? Knappast, det betyder troligen bara att tyska var rådmännens ”arbetsspråk” vid sidan av svenska.

   Bilden visar två exempel på hur namnet Hielt stavades. Nils (Gunnarsson) Hielt i Göteborgs mantalregister från 1637 och en anteckning om hans son Lars (Nilsson) Hjelts död 1669. Den är den sista uppgiften om personer med namnet Hielt i Göteborg under 1600-talet. 

Kom familjen Hielt i Åbo från Göteborg?

   Jag skriver om denna fråga som om svaret vore jakande. Det är dock uppenbart att uppgifterna om kopplingen mellan Göteborg och Åbo inte skulle räcka för att övertyga i rådstugan, men det här är ju en bloggartikel.

   Strax efter att namnet Hielt försvann från Göteborgs arkiv dök samma namn upp i Turku. Jag använder här skrivformen Hielt, som var i bruk i båda städerna vid den tiden. Formen Hjelt började användes gradvis först efter mitten av 1700-talet.

   Den sista omnämnandet av Nils Larsson Hielt i Göteborg är från 1666. Det första omnämnandet av honom i Åbo hittas i rådstuvurätts protokoll den 8 mars 1669: ”Nils Swarfare nämnes som värderingsman.” Efternamnet nämns inte. I Göteborg var Nils far, Lars Hielt, avlidit den 2 april 1669 och huset övergick i ägo till Nils mor, Elin Esbjörnsdotter. 

   Hittils den äldstä kändä förfader Börjel Björnsson Hielt omnämns första gången 1675 i Åbo, då han var den enda svarvarelärlingen hos den avlidne svarvare Nils änka Anna. Enligt skråreglerna hade en avliden hantverkares änka rätt att fortsätta verksamheten, förutsatt att det fanns en tillräckligt erfaren lärling. Seppo Perälä antar i sin forskning att den avlidne svarvaren Nils kan ha varit Börjels farbror. Tillsammans med Nils Hielt och hans hustru Anna kunde eventuellt också hans brorson Börjel Björnsson ha kommit som lärling eller gesäll till Åbo. Nils och Anna hade i alla fall inga egna barn i Åbo. Därför är det naturligt att efter svarvare Nils död 1675 Börjel Björnsson Hielt fortsatte arbeta i sin farbrors verkstad först som gesäll under änkan Anna och senare som mästare.

   De tillgängliga uppgifterna från båda städerna stämmer överens, det finns inga motsättningar. Men en viktig bit saknar; det finns inga uppgifter om Börjels far Björn. I diagrammet här intill har en fiktiv saknad pusselbit lagts till, där fadern skulle heta Björn Larsson Hielt, son till Lars Nilsson Hielt och Elin Esbjörnsdotter samt bror till svarvare Nils Larsson Hielt. Det var ganska vanligt att föräldrarna gav sin förstfödde son ett förnamn efter sin farfar, i detta fall kommer alltså Nils Larssons förnamn från Nils Gunnarsson. Nästfödde son fick sitt förnamn efter sin morfar, i detta fall skulle Björn Larssons förnamn komma från hans morfar, den uppenbart svenske Esbjörn Andersson, och framgå som patronym vidare till Börjel Björnsson Hielt (Esbjörn = man med gudomliga björnkrafter). Detta  tycks vara en vacker förklaring till något som jag alltid har undrat över; släkttraditionen, DNA-testerna och efternamnet pekar tydligt till Holland, men förnamnet Björn till Skandinavien. 

   Det är anmärkningsvärt hur populärt fönamnet Nils/Niclas är: i Göteborg har det använts i två av tre generationer, och samma mönster fortsatte i Åbo i tre av fyra generationer.


Kom familjen Hielt från Holland?

   Nils Gunnarsson Hielts födelsetid kan endast grovt uppskattas med hjälp av dokumentuppgifter, men det måste ha varit i slutet av 1500-talet troligen i Nederländerna. Enligt släkttraditionen, som levde kvar ända in på 1800-talet, lämnade vår förfader staden Geldern (August Hjelt). Traditionen anger inte tidpunkten för avresan, men sådana traditioner lever knappast kvar mer än tvåhundra år, vilket innebär att avresan inte kan ha skett långt före 1600-talet. I Nederländerna pågick ett åttioårigt krig i slutet av 1500-talet; de förenade nederländska provinserna kämpade för sin självständighet mot de spansk-habsburgska styrkorna.  Det förekom en utflyttning från Nederländerna till andra platser, och Gustav II Adolf har i sin tur sett till att det funnits dragkraft till Göteborg. 

-----------------------------

Källor:

Wilhelm Berg: Genealogiska anteckningar om Göteborgssläkter. (Manuskript 1939)
Olga Dahl: Det äldsta Göteborgs roteindelning. Sveriges släktforskarförbund. Årsbok 1989.
Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807. (Manuskript 2007). http://www.gbgtomter.se/
Göteborgs stad: Historiska kartor.
Seppo Perälä: Sukupuusta sorvattua. Niclas Hjeltin ja Margaretha Caloanderin esivanhemmat, Helsinki 2002.
Arkivdigital: Göteborgs bouppteckningar 1663-96
Arkivdigital: Göteborgs rådhusrätts protokoll 1624, 1665-68
Riksarkivet: Göteborgs Domkyrkoförsamling: död- och begravningsbok 1669-71
Riksarkivet: Göteborgs Mantallängd 1655
Det Gamla Göteborg. http://gamlagoteborg.se/
Wikipedia: Göteborgs historia. https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgs_historia