Hedvig Lovisa Chytraeus - ättling till grytstöpare

 

Hedvig Lovisa Hjelt (Chytraeus) 1790-1839

   Många av Christian Ludvig Hjelts ättlingar har i sina hem en kopia av en miniatyrmålning av hans fru. Inte bara kvinnans skönhet utan även hennes smycken har beundrats.

   På sin fars sida kommer Hedvig Lovisa Chytraeus från en gammal grytstöparesläkt från Åbo, som kallades Paturi (grytstöpare på finska). När grytstöparen och borgaren Matti Paturis förste son skrevs in i katedralskolan på 1660-talet var det finska efternamnet inte giltigt och lärarna gav honom ett nytt efternamn Chytraeus. Jag kunde inte hitta någon förklaring till detta val av namn i någon källa. Men slutligen kunde en grekisktalande person berätta att namnet är baserat på det gamla grekiska ordet khýtra (χύτρα, gryta). När ordet senare lånades till latinet ändrades det till chytra, som uttalas /kytra/. Därför förekom efternamnet ibland i Åbo i form av Kytraeus och i tingsrättens protokoll också med finsk betoning Kytreeni, där den första delen av namnet uttalas som /kytr/. Men även detta namn smälte samman med det svenska fonetiska systemet, där den första delen uttalas /tsytr/ (jfr t.ex. kyrka). Som jag förstår det kan efternamnet Chytraeus därför uttalas antingen /kytreeus/ eller /tsytreeus/.

   Hedvig Lovisa Chytraeus föddes i Åbo den 30. april 1790. Hans far var Henrik Chytraeus, notarie vid Åbo domkyrka och hans mor var Catarina Carling från Kalvola. Hedvig Lovisa förblev familjens enda barn och fick en exemplarisk uppväxt i sitt välbärgade hem. Hon har beskrivits som en lugn och tålmodig kvinna. Hennes preferenser var mer inriktade på läsning och andliga sysselsättningar än på praktiskt hushållsarbete. Förutom Henrik Chytraeus arbetade också docent Niclas Hjelt under många år som biträdande notarie vid kapitulets kansli. Barnen Christian Ludvig Hjelt och Hedvig Lovisa Chytraeus gifte sig 1811 i Åbo. Hedvig Lovisa hann vara gift bara i sex år när fadern dog. Modern dog sju år senare. Som enda barn ärvde Hedvig Lovisa tre gårdar. Tillsammans ägde Christian och Hedvig säterierna Vendelä, Uotila, Äijälä och Moisio i Lundo, Kauhais rusthåll i Pemar samt gårdar i Lundo, Pemar, Sagu, Pöytis och S:t Karins. Somrarna tillbringade familjen på Moisio gård i Lundo.

   Natten mellan den fjärde och femte september 1827 utbröt en stor eldsvåda i Åbo som förstörde nästan hela staden. Då var föräldrarna i staden och barnen i Moisio, där de från en närliggande kulle såg lågorna flamma 10-12 kilometer borta. Samma natt begav sig män och hästar från Moisio till staden för räddningsarbete. Familjens stora stadslägenhet brann ner helt, bara en del möbler och husgeråd gick att rädda. Huset var inte försäkrat, inte heller tryckeriet och förlaget. Föräldrarna kom till Moisio nästa morgon och pappan stängde in sig på sitt rum i flera dagar, deprimerad. Hela familjen var alltså tvungen att bo i Moisio under hela den följande vintern. Men redan på hösten 1828 kunde familjen flytta till Åbo, som fortfarande delvis låg i ruiner.

   Hösten 1831 prövades Åbo på nytt, denna gång drabbades staden av en allvarlig koleraepidemi. Hedvig Lovisa rådde barnen att samla in grönmynta som användes för att hindra sjukdomen vid den tiden. När epidemin fortsatte stängdes skolorna och familjen flyttade igen till Moisio. Även där bekämpades koleran tydligen med tidens metoder: rummen fylldes med lukten av brända enris och tjärånga, till vilken klorkalk tillsattes. Dessutom måste pepparmynts te och tjära utspädd med vatten drickas.

   Det finns inga ytterligare uppgifter om Hedvig Lovisas liv, eftersom hon sägs ha lidit av någon form av cancer under lång tid. Hon dog vid 49 års ålder några dagar före julen 1839.



   En artikel om Hedvig Lovisas förfäder hittar du här (på finska).