Hjeltar i Nordmøre

                                       

  Ovanstående porträtt föreställer Ole Olesen Hjelt (1571-1638) och hans hustru Marit Svendottir (1580-1661), som levde i Norge i Nordmøre (se kartan). Bilderna är en del av en större målning (se nedan), på vilken man också ser alla deras elva barn, fem pojkar som är placerade bredvid deras far och fem flickor bredvid deras mor. Det elfte barnet i sin linda, som dog vid förlossningen, tittar på sina föräldrar. Verket är ursprungligen målat för Kvernes Kornstads kyrka och direkt på bräderna på väggen. Kyrkan revs år 1904 och en del av bräderna på vilka målningen är gjord bevaras i Bergens museum. Målningen är alldeles tydligt den hittills äldsta kända bilden på en Hjelt nämnd person. Under målningen står det skrivet:

  Denne Thaffle Er forært kirken til Sirat aff Oluff Heltis Efter leffuerske Maren Suendatter met sine børn: Anno 1638.

(Denna tavla är till utsmyckning förärad kyrkan av Olav Hjelts änka Marit Svendottir med barn år 1638)

  Ole Olesen Hjelt var handelsman och kronans gästgiverihållare på Smörholmen alldeles utan för kusten, i Ejden socken. Smörholmen skiljs från fastlandet av ett smalt sund, som bildar en naturlig skyddad hamn mot Atlantens stormar. På den tiden färdades man längs med kusten enbart vattenvägen och Ole Hjelts gästgiveri var tänkt som en viloplats för dem som färdades på havet. Befolkningen på Smørholmen var inte stor och Ole Hjelts handel var en slags partihandel. De större fartyg som rörde sig längs med kusten lämnade sina varor i lager på Smørholmen, varifrån handelsmän i fjordarna sedan hämtade varor med mindre båtar.

   Ole Olesen Hjelt var en mycket förmögen och inflytelserik man, det visar redan målningen på kyrkväggen. Änkan Marit ägde tio år efter sin mans död sex gårdar eller delar av gårdar i Nordmøre.

   Första gången Hjelt nämns på detta område gäller det Håkan Hjelt år 1339. Hän ägde en gård vid namn Eggan i Skaun socken i Södra-Trøndelags landskap. Det här är hittills den äldsta funna skriftliga anteckningen över namnet Hjelt. Till följande anteckning går det sedan 200 år; det gäller Anders Hjelt som levde i Kvernes Vederseter år 1536, som kunde vara Ole Hjelts farfar. Bland norska släktforskare råder det en allmän uppfattning att dessa två Hjelt nämnda herrar ursprungligen är från Shetland. Öarna var ännu på 1500-talet kända på norska som Hjeltland och dess invånare kallades för hjelter. (Mera om detta senare i en separat artikel).
  
   Man känner redan mera om handelsman Ole Hjelts barn. Den äldsta sonen var troligtvis Ole Olesen Hjelt (den yngre) (född ungefär 1610 – död ungefär1662), som fortsatte som handelsman på Smørholm. Hans hustru var Maret Augustinsdottir (1621-91).

   En av handelsmannens son var Iver Olesen Hjelt, som fungerade som präst från år 1650 i en fiskarby vid namn Bud. Hans första hustru var Sofia Lauritsdotter och den andra var Margareta Pedersdottir Sadel. Iver Hjelt byggde i Bud ett hus, som kallades Ivergarden. I Bud finns också en gata som är uppkallad efter honom, Iver Helts veg, hittills den enda gatan som är uppkallad efter en Hjelt.

   (För att undvika missförstånd så har man inte kunnat finna släktskap mellan Nordmørens Hjeltar och Finlands svarvare Börjel Björnssonin.)
___________

Norske Slektshistoriske Forening, samtal 2004,2007
O. Olafsen: Norske slæktsnavne, 1922