 |
| Hjelthjelt gård Nes Hedmark |
I sin genealogiska studie Släkten Hjelt (1903) funderade August Hjelt som en möjlighet att släkten kunde härstamma från gården Hjelthjelt i Nes kommun, Hedmark, Norge. Sedan dess har andra intresserade av släkten Hjelts ursprung tänkt på samma sak. Forskningsresor till Nes har gjorts från Finland och de nuvarande ägarna av gården Hjelthjelt och socknens historiker har träffats. Det har dock inte kommit fram något konkret nytt än så länge.
Invånarna på gården på 1600-talet
Gården Hjelthjelt fanns redan på medeltiden men det finns inga uppgifter om invånarna från så gamla tider. Man vet att huset var öde åtminstone 1594–95, men återkom i skattelistorna 1602. Troligen hette de nya invånarna inte Hjelt före detta utan började använda husets namn som tillnamn, till en början Hjelthjelt och på 1800-talet kortare Hjelt. Åtminstone efter 1602 har gården varit en arvgård, som övergått från bonden till sonen och ibland till dottern och hennes svärson fram till 1867, då den såldes utanför släkten. I norsk namnpraxis är innebörden av gårdens namn större än i Finland. På grund av detta även svärsönerna som kom till Hjelthjeltska gård tog sig efternamnet Hjelt.
Husets första ägare i början av 1600-talet hette Peder. I Nes bygdebok (2000) presenteras de tre första generationerna enligt nedan. Den delen som gäller Kirstin och har jag kopierat i sin helhet (på norska), annars har jag förtätat bokens text.
1. Peder , bonde från 1602, dog efter 1645.
1.1. Tjöstel Pedersen, bonde från 1645. Hustru Anne Olsdotter
1.1.1. Arne Tjöstelsen, f.c. 1650 d.c. 1671.
1.1.2. Abelone Tjöstelsdotter
1.1.3. Anne Tjöstelsdotter
1.1.4. Rangdi Tjöstelsdotter
1.2. Ole Pedersen f.c. 1606, bonde tillsammans med broder Nils 1657–66.
1.2.1 Joen Olesen
1.3. Nils Pedersen f.c. 1610, bonde tillsammans med Ole 1657–66, efter detta ensamt.
1.3.1 Johanne Nilsdotter, tog över gården efter sin far Nils Pedersen. Make Gunder Guldbrandsen Lie. Gunder kom från Lie-gård som svärson. Efter detta användes om honom namnet Gunder Guldbrandsen Hjelthjelt. Deras äldsta son Gulbrand Gundersen Hjelthjelt fortsatte som bonde från 1727.
1.3.2. Kirsti eller Kerstin Nilsdotter er ei mulig datter av Nils. Hun ble gift med Børjel (Børge?) Bjørnsson. Han var svarver av yrke og de brukte Hjelt til etternavn. På slutten av 1600-tallet befant ekteparet seg i Åbo i Finland. Der slo deres etterkommere rot og Børjel døde der i 1702. I dag har slekten Hjelt mange etterkommer i Finland og Sverige, men de har aldri funnet sine egentlige røtter. Gjennom de siste ti-åra har Nes historielag fått mange henvendelser fra medlemmer av slekten, men vi kommer aldri til å få gitt noe sikkert svar. Grunnen er at vi ikke har noen kirkebok som går så langt tilbake. Litt rart er det at den forenklede formen Hjelt er blitt i brukt så tidlig, den ble ikke brukt her før på 1800-tallet. Det må i tilfelle ha vært slik ar Børjels yrke har ført ham til Nes og til Hjelt hvor han bodd der ei tid og tatt navnet med seg da de dro. (Nes bygdebok 2000)
Delen om Kirstin Nilsdotter i Bygdebok är ett direkt citat ur August Hjelts Släkten Hjelt-bok från 1903. Det finns ingenting i originalkällor i Nes som tyder på att Kirstin Nilsdotter flyttat till Åbo. Bygdebokens text saknar viss information om Börjel och Kirstin, vilket strider mot gissningarna i texten. Först och främst den äldsta kända anteckningen om Börjel finns i Åbo mantalsbok först 1675. Då var svarvaregesäll Börjel ännu inte gift; han gifte sig med Kirstin i Åbo först 1677 eller 1678. Därför kunde han inte ha varit svärson i Hjelthjelt gård. Det är inte heller troligt att Börjel och Kirstin, dottern i Hjelthjeltska huset, skulle ha rest till Åbo ogifta. Kirstins modersmål kan sägas ha varit finska. Dessutom borde de ha tagit med sig Kirstins mor, d. v. s. hustru i Hjelthjeltska huset, eftersom det är känt att modern kom att begravas i Åbo. I Nes mantalsförteckningar på 1660-talet kan man inte heller hitta någon man med namn Börjel i Hjelthjeltska huset (namnen Iver Tiötelsen, Jörgen Halvardsen och Iver Christelsen finns). Jag har också gått igenom andra gård i Nes, och det finns ingen lämplig man med namn Börjel i hela socken.
Varför har då Bygdeboks författare skrivit sin text och gissningarna som presenteras i den? Svaret finns i deras omnämnande av att många medlemmar i familjen Hjelt har varit i kontakt med Nes när de letat efter sina släktrötter. Bröderna Edvard och August Hjelt besökte Nes 1909, alltså sex år efter utgivningen av August Hjelts bok. Säkert har August lämnat dit sina böcker, i vilken han funderar över släktens eventuella Hjelthjeltska anknytning. Andra besök har gjorts sedan dess, t.ex August Hjelts dotter Toini Iversen på 1950-talet (bilden på vykortet hon skickade finns i början av denna artikel). Författarna till Bygdebok låter förstå att Nes Historiska Föreningen har också undersökt ett möjligt samband, utan resultat. Därför tycker jag att det inte har varit motiverat i Bygdebok presentera Kirstin ens som dotter till Hjelthjeltska huset, trots att texten använder uttrycket ”möjlig dotter”. I vissa sammanhang har man kunnat märka att Bygdeboks text har ansetts sann och den har börjat leva sitt eget liv bland vår släkt.
Gåtan om gårdens namn
Hur har husets speciella namn Hjelthjelt kommit till? Det har man tänkt i Norge och Finland. Jag kommer djärvt att framlägga min egen syn på saken.
De äldsta skriftformerna i skattelängderna skiljde sig inte bara i sin stavning utan också i sin struktur. Olika sätt att skriva på 1500- och 1600-talen var:
Hielckieldt Hieldkiell Hieldkielt
Hieltkielt Hielkielt Hielkelt
Gieldtkieldt Hieldtkieldt
Gårdens namn består tydligt av två olika ord, varav det första börjar med bokstaven H eller G och det andra alltid med bokstaven k. De olika formerna av det första ordet är desamma som användes för personer som hette Hjelt för 400–500 år sedan. På den gamla tiden i Norge betydde hjelt en invånare på Hjeltland (nuvarande Shetland). Av det andra ordet är det svårt att säga om det betydde en man som hette Kjell eller en källa (kilde på modern norska). Bådas stavningar förr i tiden var mycket lika varandra: Kield, Kieldt -> Kjell och kjelda -> kilde. Gårdens namn kunde alltså ha uppstått så att dess första invånare kom från Shetland och hette Kjell, eller nybyggaren har byggt huset vid en källa. Gårdens namn kan inte ha kommit från ett militärnamn, de användes ännu inte på 1500-talet. Sedan 1700-talet levde det nog soldater med namnet Hjelt i Nes, men trots det är de inte släkt med folket på Hjelthjeltska gården. Egentligen borde namnet Hieltkjell eller Hieltkilde användas för gården när man behandlar händelser före 1800-talet.
Mot slutet av 1700-talet förändrade husnamnets struktur; bokstaven k togs bort från början av den andra delen och den andra delen började man skriva på samma sätt som den första delen. Först Gielthielt, sedan Gjeltgjelt och först från 1820-talet i nuvarande form Hjelthjelt.
_________________
August Hjelt: Släkten Hjelt, Helsingfors 1903.
Hedmarkslekt - transkriberade handlingar från 1500- och 1600-talen
Nes Bygdebok. Utgitt av Nes historielag, 2000
Arkivverket Norge –digitaliserade arkiv
